Jakt-Holmen: Historien om Alvik SKF, del 1

Feinwerkbau 300

Alla kanske inte vet det men min skyttekarriär började rätt tidigt. 1984 och jag var 11 år. Men detta handlar inte om mig mest.

Tänkte berätta lite om den nu vilande föreningen Alvik SKF i Luleå kommun som visade sig bli en fruktad skytteförening runt om i Sverige. Den kommer gå i fyra delar och varje släpps kring varje Söndag fram till Jul.

Det här är min historia.

Googlar man på den så får man bara upp att den är vilande. Verkar inte finnas mycke info på nätet men jag har grävt fram lite faktiskt. Både från minnet och från andra medier.

Jag kommer inte ihåg allt från början men föreningens luftskyttedel startade på 80-talet av "gubbarna" eller farsorna till oss pojkar och flickor som gick på Alviksskolan. Om jag kommer ihåg rätt så kunde man faktiskt välja skytte som en del av skolarbetet. Otroligt! - Tyckte vi barn. Fick man skjuta på skoltid? :)

I första hand var det nog vinterträning för 300m banskyttet med diopter som drog igång det hela.
Det sattes alltså upp en luftgevärsbana 10m i Alviksskolans gympasal. Tror det var 5-6 platser bred.
Där kunde man skjuta sittande med stöd av stora skumgummikuddar, sittande med remstöd och stående skytte.

Man vevade tillbaka tavlorna på stålvajer till skytten efter 5 skott. Numera så använder man elmotor och trycker på en knapp när man vill ha tillbaka tavlan.

Skyttekläderna man hade då var gamla skinnjackor med mollskinn på axlarna.

Skotten i början var diaboler av bly som inte var av bästa sort. Dom kunde va missbildade.

Som sikte använder man en diopter där man ska hålla en svart ring mitt för pricken på tavlan. En millimeter fel så blir det ett dåligt skott.

Detta är en riktig koncentrationssport mina damer och herrar :)

Speciellt om du skjutit 15 skott bra och har 5 kvar... Rysningarna man fick! Går inte beskriva. På tävlingarna var det värst.

Jag tror dom som var mest drivande av gubbarna i föreningen var:

Lennart Lindbäck
"Bog"Lennart Nyström
Lennart "Liston" Häggström
Svante Holm
Mikael Fors (en aktiv ledare)

Bengt Selberg

Skyttarna som det gick bäst för var om minnet inte sviker:

Mikael Fors, Stående skytte, L15 stå, L17 och L20 tror jag dom klasserna hette. Siffran för i vilken ålder du var i. Fanns regler när du var tvungen byta klass.

Niklas Lindbäck i sittande skytte, L11, L13 och L15 rem (efter ålder alltså 13 år)
Andreas Holm i sittande skytte, L13 och L15 rem.
Magnus Holm i sittande skytte,L13
Mathias Wikström i sittande skytte L13 och L15 rem
Zara Lindbäck i sittande skytte L13

Fredrik Holm L11

Fredrik Andersson L13

Mer om det senare.

Bössan ni ser ovan är den bössan som föreningen hade till utlåning. Feinwerkbau 300. Den skramlade när man laddade om och man drog en arm mot sig så fyllde man den med luft, la i ett skott och tryckte tillbaka den. Inte den bästa utformningen.
Med den startade man sin träning vilket skulle några år senare visa sig bli åtskilliga tusen skott.

Man ska veta också att det här gjordes av vi skyttar och gubbarna samtidigt som det var hockeyträningar, slalom och annat.

Den som säger att våra fäder inte gjorde något med oss barn har fel. All heder till föräldrarna!
Jag kommer även skriva lite mer om bössorna senare.

Kommer ihåg att det var en rolig gemenskap och vi började resa runt på tävlingar, cuper och sköt singel och serieskytte i lag. Väääldigt spännande att få resultaten från vad den andra föreningens lag man mötte hade skjutit. Man sköt i lag om tre stycken och 20 skott var. Alltså 200 poäng kunde varje skytt få men så kollade man även innertiorna. En ledare tittade med lupp och en metallbit som sattes ner i kulhålet. Var linjen inte bruten mot nian så var det en innertia, annars en "vanlig tia".

Ofta när man började så sköt man sittande kring 188 poäng...Ända ner till 170 kunde man skjuta om det gick riktigt dåligt.
Men resultaten för denna otroligt lilla förening skulle snart visa sig komma i takt med träningen...

FORTSÄTTNING FÖLJER! Håll ut! :)

Lägger in en bild här på en tavla som vi använde i tävlingsskyttet.