Barnen skulle få veta vad överaskningen i morgon va om dom knäppte själva en bild på en stor fågel.
Dom lyckades ordentligt. Inte från tornet som det var tänkt dock. Det hade rasat och ån hade svämmat över! Neeej! Det syns i bortre vänstra kanten på denna bild.
Edvin tog dessa två bilder. Dom hade kameran i högsta hugg!
Pappa! Du badar ju! -sa Elina :)
Vissa ställen var det till grenen. Muckbootsen är som en våtdräkt. Man blir varm när vatten kommer in. Härligt va?
Medans jag meckar med tornet, tappade bits i vattnet, flyttade stag och plurrade så fotade barnen fåglar. Dom ville ju så gärna veta vad överaskningen var...
Både änder, svanar och gäss flög förbi på nära håll.
Flera bara ovanför huvudet men då var inte kamerorna igång tyvärr.
Här är Elinas bästa bild:
Här är Edvins:
Så där ja då var tornet räddat. Hoppas det inte blir högre vatten för då flyter taket iväg. Nya tag senare!
Hemfärd med plaskande i stövlarna.
Hällde ut vattnet ut stövlarna när jag kom hem och grannen undra om det inte skulle vara UTANFÖR stövlarna :) Jag kunde ju inte annat än hålla med.
Överraskningen då? Jo den fick dom veta.
Bada på badhus i morgon. Dom blev jätteglada för det. Nu väntar vi på morfar, Rigmor, Rufus och på att Maria ska komma från jobbet.
Får väl se om barnen skvallrar att jag fått bada idag :)
Rolig blogg! Påminner om min barndom,utan hockeyn då,förstås...Min pappa jagade och fiskade.Och mamma fixade goda måltider av det han kom hem med.Ni verkar lika duktiga båda två på att laga mat. Bilden på kalvfile´n fick det att vattnas i munnen!! Och jag skrattade gott åt den pissande tomten på taket!!!
SvaraRaderaDet är nog sant att det går i arv. Har mycket att tacka min far för som fortfarande är med och bygger torn trots han inte är frisk. En fantastisk känsla när jakten går bra sen också. Man får hoppas att sonen tar över efter mig också. Det har gett glädje och spänning. En ny känsla är när man kan skriva om det och skoja till det lite också. Tack ni som läser. A
SvaraRadera